ਜ਼ਬੂਏ ਝੀਲ

ਗੁਣਕ: 31°26′51″N 84°3′28″E / 31.44750°N 84.05778°E / 31.44750; 84.05778
ਵਿਕੀਪੀਡੀਆ, ਇੱਕ ਅਜ਼ਾਦ ਗਿਆਨਕੋਸ਼ ਤੋਂ
ਜ਼ਬੂਏ ਝੀਲ
The lake is marked with the red dot
ਸਥਿਤੀਤਿੱਬਤੀ ਪਠਾਰ / ਸ਼ੀਗਾਤਸੇ ਪ੍ਰੀਫੈਕਚਰ
ਗੁਣਕ31°26′51″N 84°3′28″E / 31.44750°N 84.05778°E / 31.44750; 84.05778
TypeCretaceous-Eocene, brine lake
Primary inflowsFrom Rianglinag snow-covered mountains
Primary outflowsLandlocked
Basin countriesTibet Autonomous Region, China
Surface area247 km2 (100 sq mi)
ਔਸਤ ਡੂੰਘਾਈ0.7 m (2.3 ft)
ਵੱਧ ਤੋਂ ਵੱਧ ਡੂੰਘਾਈ2.0 m (6.6 ft)
Surface elevation4,421 m (14,505 ft)
IslandsTwo sub basins linked by a channel
ਹਵਾਲੇ[1][2]

ਜ਼ਬੂਏ ਝੀਲ ਇੱਕ ਹਾਈਪਰਸਲੀਨ, ਲੈਂਡਲਾਕ ਸੋਡਾ ਝੀਲ ਹੈ ਜੋ 4,400 metres (14,400 ft) ਦੀ ਉਚਾਈ 'ਤੇ ਸਥਿਤ ਹੈ। ਤਿੱਬਤ ਆਟੋਨੋਮਸ ਖੇਤਰ ਦੇ ਸ਼ਿਗਾਤਸੇ ਪ੍ਰੀਫੈਕਚਰ ਵਿੱਚ, 1,050 km (650 mi) ਲਹਾਸਾ ਤੋਂ। ਝੀਲ ਨੇ ਆਪਣਾ ਨਾਮ ਖਣਿਜ ਜ਼ਬੂਏਲਾਈਟ ( ਲਿਥੀਅਮ ਕਾਰਬੋਨੇਟ, ਲੀ 2 ਸੀਓ 3 ) ਨੂੰ ਦਿੱਤਾ ਹੈ, ਜੋ ਕਿ ਇੱਥੇ 1987 ਵਿੱਚ ਖੋਜਿਆ ਗਿਆ ਸੀ ਅਤੇ 2004-2005 ਤੋਂ ਖੁਦਾਈ ਕੀਤੀ ਜਾ ਰਹੀ ਹੈ। 2008 ਵਿੱਚ, ਝੀਲ 'ਤੇ ਨਮਕ ਦੀ ਖਾਣ ਨੂੰ ਚੀਨ ਵਿੱਚ ਲਿਥੀਅਮ ਦਾ ਪ੍ਰਮੁੱਖ ਸਰੋਤ ਮੰਨਿਆ ਜਾਂਦਾ ਸੀ।[3][4][5]

ਦੱਖਣੀ ਹਿੱਸਾ ਅਰਧ-ਸੁੱਕਾ ਹੈ ਅਤੇ ਸੈਟੇਲਾਈਟ ਚਿੱਤਰਾਂ ਵਿੱਚ ਚਿੱਟਾ ਦਿਖਾਈ ਦਿੰਦਾ ਹੈ। ਉੱਤਰੀ ਹਿੱਸੇ ਨੂੰ ਪੂਰਬ ਅਤੇ ਪੱਛਮ ਵੱਲ ਦੋ ਪ੍ਰਵੇਸ਼ਾਂ ਤੋਂ ਖੁਆਇਆ ਜਾਂਦਾ ਹੈ, ਰਿਆਂਗਲਿਨਗ ਪਹਾੜਾਂ ਦੀ ਬਰਫ਼ ਪਿਘਲਣ ਨਾਲ

ਵ੍ਯੁਤਪਤੀ[ਸੋਧੋ]

ਜ਼ਬੁਏ ਝੀਲ ਦੇ ਨਾਮ ਦੀ ਸਪੈਲਿੰਗ ਡਰਾਂਗਯਰ,[6] ਜ਼ਬਾਯੁ, ਜ਼ਾਬੂਏ, ਚਾਬਯਰ ਜਾਂ ਚਾਬਯਰ, ਤਾਬੀ ਜਾਂ ਤਚਾਪੀਆ[7] ਕਈ ਵਾਰ "ਤਸਾਕਾ" ਜਾਂ "ਕਾਕਾ" ਦੇ ਜੋੜ ਨਾਲ ਵੀ ਕੀਤੀ ਜਾਂਦੀ ਹੈ, ਜਿਸਦਾ ਤਿੱਬਤੀ ਵਿੱਚ ਅਰਥ ਹੈ "ਲੂਣ ਝੀਲ"।[1] [8]ਇਹ ਝੀਲ ਤਿੱਬਤੀ ਪਠਾਰ ਦੇ ਗੰਗਡਾਈਜ਼ ਪਹਾੜਾਂ (ਜਿਸ ਨੂੰ ਲੁੰਗਰ ਪਹਾੜ ਵਜੋਂ ਵੀ ਜਾਣਿਆ ਜਾਂਦਾ ਹੈ) ਵਿੱਚ ਸਥਿਤ ਹੈ। ਇਹ ਤਿੱਬਤ ਦੀਆਂ 251 ਲੂਣ ਝੀਲਾਂ ਵਿੱਚੋਂ ਇੱਕ ਹੈ।

ਹਵਾਲੇ[ਸੋਧੋ]

  1. 1.0 1.1 "Zabuye (Zhabuye) Salt Lake (Chabyer Caka), Xigazê (Rikaze; Shigatse) Prefecture, Tibet Autonomous Region, China". Mindat.org Online information source. Retrieved 9 September 2010.
  2. Yu, G., Harrison, S.P., and Xue, B. (2001) Lake status records from China: Data Base Documentation. MPI-BGC Technology Report No. 4, pp. 187–183
  3. "Tibet's Lithium". Environmental News Network. 25 March 2008. Retrieved 9 September 2010.
  4. Mohit Joshi (26 March 2008). "Tibet is a treasure trove of natural resources". Top News.in. Retrieved 10 September 2010.
  5. Brian W. Jaskula. "2008 MineralsYearbook" (PDF). LITHIUM. U.S. Department of the InteriorU.S. Geological Survey. Retrieved 11 September 2010.
  6. Dorje, Gyurme (1999). Tibet (3rd ed.). Bath, UK: Footprint. ISBN 1-903471-30-3.
  7. Hedin, Sven (1922). Southern Tibet. Stockholm: Lithographic Institute of the General Staff of the Swedish Army. pp. vol. 9, part 5, p. 123, vol. 11, Map Sheet XIV, B5. Retrieved 2 September 2018.
  8. Tibet China: travel guide 2003, ISBN 7-5085-0374-0, p. 24

ਬਾਹਰੀ ਲਿੰਕ[ਸੋਧੋ]